Bogesundslandet är ett litet eldorado för jägare. Här finns gott om småvilt, rävar, rådjur och vildsvin. Det är sällan någon jägare behöver gå tomhänt hem från en jakt. Man får valuta för vad jakten kostar.
Text: Anders Örnevall
Jägarförbundet i Stockholms län arrenderar omkring 2400 hektar på Bogesundslandet. På marken och i deras jakt- och kursgård, Bogesunds Jaktgård i Röskär, anordnas jakter och kurser för förbundets medlemmar där Teodor Wilsson är ansvarig.
Vi ses där en vacker höstdag dit Teodor anländer i sin stora van tillsammans med sina två hundar, vilka självklart är specialiserade på olika former av jakt och spårning.
Trots sin ungdom, han är 23 år, är han sedan flera år etablerad som småföretagare där engagemanget i Jägarförbundet tar halva tiden och övrig tid lägger han bland annat på att sälja värphöns och ta snickerijobb.
– Men det är jakt som alltmer är min huvudsyssla, menar Teodor. Jägarförbundet har den här marken för att kunna erbjuda jaktmöjligheter för våra medlemmar, i huvudsak nya och eller marklösa jägare. Det är svårt att få tag på jaktmark nära Stockholm så vi är en viktig kugge för de som vill ägna sig åt jakt av olika slag. Men Bogesundslandet är populärt. Möjligheterna till bra jaktdagar minskar menar Teodor då det har blivit extremt många besökare på Bogesund sedan pandemin.
– En fin söndag under hösten kan det vara folk överallt och då får vi ställa in en planerad jakt.
Men trots fler svamp- och bärplockare bedriver jaktlaget på Röskär framgångsrik jakt av olika slag under hela året. Man jagar räv i mars och augusti, så kallad åteljakt på vildsvin i april och maj, bäver i april, bock i augusti och drevjakt på småvilt under hösten. Dessutom får ett antal kråkor och skarvar sätta livet till när antalet är för stort.
– På alla jakter är jag jaktledare, säger Teodor, och då är min roll att sälja in, planera och genomföra jakten. Vi säljer enbart dagkort och normalpriset för en jakt är cirka 2 000 kronor. Men då vi har gott om vilt blir det oftast valuta för pengarna. Den som skjuter får också köpa köttet för ett bra pris. För vildsvin gäller speciella regler men de som varit med i jaktlaget kan dela på köttet. Det får inte säljas till andra dock.
Älgstammen har varit svag under många år berättar Teodor vidare men nu ser han en ökning vilket beror på att man hållit igen på jakten. Däremot finns det gott om rådjur.
– Kuriosa i sammanhanget är att världens äldsta forskningsprojekt om rådjur har bedrivits här, i samarbete med Grimsö forskningsstation i Bergslagen. Det är ett vilande projekt och det enda vi gör är att ta prover på alla rådjur som skjuts.
Man försöker också hålla efter rävarna. Vill man ha en stark rådjursstam måste rävstammen hållas nere då de går hårt åt rådjuren, särskilt när kiden är små.
Viltsvinsstammen har vuxit rejält de senaste åren. Bland annat har golfbanan på Bogesund haft flera påhälsningar av grisarna som gärna bökar upp marken för att leta kvickrot och daggmask.
– Det är svårt att bedöma hur stor populationen är, fortsätter Teodor. Suggorna kan ju få väldigt många kultingar flera gånger om året. Toppen var runt 2020, sedan gick den ner och nu ser vi en uppgång igen vilket hänger ihop med tillgången på foder som till exempel ekollon. Det är svårt att inventera stammen av vildsvin. De ligger still på dagarna på ställen där människor har svårt att ta sig fram, till exempel i vassruggar och
under täta granar. Hungern sätter in på kvällar och nätter.
Jakten på grisarna är intressant. Idag finns bland annat en större familj, en sugga med sju kultingar som Teodor har koll på. Man skulle kunna tro att om man skjuter suggan så blir man av med problemet för golfbanan.
– Tvärtom, säger Teodor. Det är suggan som lärt kultingarna var maten finns och har de inte henne blir de helt vilsna och springer omkring och bökar överallt, och även på dagarna. Därför försöker vi lära suggorna att det är farligt på öppna ytor och så fort de är där, ska vi skjuta. De äldre suggorna lär sig detta väldigt snabbt.
Om några dagar är det dags för nästa jakt. Ett 20-tal har anmält sig till en kombijakt på rådjur, vildsvin och räv. Då står han där igen, Teodor Wilsson, på den grusade planen framför gården i soluppgången, och går igenom förutsättningarna. För någon eller några lyckliga blir det kanske en rådjursstek eller griskotletter att lägga i frysen?
Bildtext bild 1 sidhuvud: Teodor Wilsson är beredd. Han hör hundskallen och strax dyker villebrådet upp. Foto: Anders Örnevall
Bild 2 sidhuvud: Foto: Pixabay
Teodor Wilsson med sina hundar, Casper till vänster, en Bayersk viltspårhund, och Alma, en korsning av Jämthund och tysk Wachtel, specialiserad på vildsvin.
Det är sällan någon jägare behöver gå tomhänt hem från en jakt på Bogesundslandet.
Varje år genomför Bogesunds Jakt- och Kursgård ett hundratal jakter, efter vildsvin, rådjur, hare, räv, och fågel.
Man utför även olika typer av viltvård för att vidmakthålla artrika viltstammar, eftersök av trafikskadat vilt samt fångst av räv, grävling, mård, mink, skarv och andra djur som kan ställa till skada på viltstammar eller obehag för allmänheten om de blir för många i antal. Man håller också utbildningar inom jakt, bland annat för att ta jägarexamen, och anordnar träning för jakthundar.
Foton: Anders Örnevall
