Det är en ovanlig vår för världsmästaren, olympiern och Rindöbon Petter Menning. För första gången sedan förra seklet är han hemma i Vaxholm hela våren, istället för att vara på träningsläger och förbereda sig för ännu en paddelsäsong.
Det var i mars Petter tog beslutet att lägga paddeln på hyllan efter mer än tio år i den absoluta världseliten. ”Det var ett svårt beslut, men jag har övervägt alla alternativ noga och har en bra känsla”, säger han som kommentar till att ha slutat paddla. ”Jag har ett hjärtfel, ett förmaksflimmer som jag opererat två gånger men som ändå inte givit med sig. Med åren har det blivit värre och värre och under 2023 års säsong blev det uppenbart att jag var tvungen att få bukt med det för att kunna fortsätta min elitsatsning”.
Petter, som brukar säga att han blev räddad av idrotten, eftersom han på kanotklubben hittade en fristad från sin hemmiljö med en alkoholiserad pappa och en deprimerad mamma, har tagit 13 internationella mästerskapsmedaljer under sin karriär. Det är fler än någon annan manlig svensk kanotist, bortsett från Gert Fredriksson.
Ändå är det inte medaljerna som Petter sätter mest stolthet i när han nu summerar det senaste decenniet. ”Jag har fått så otroligt mycket från min idrott, och jag är tacksam mot 13-åriga Petter som valde kanotklubben framför att hänga på Sergelstorg, fast jag inte var någon stor paddeltalang. Det är klart att jag upplevt både med- och motgångar under min tid som elitidrottare och många gånger har det varit riktigt,
riktigt tufft, men jag skulle inte vilja ändra på någonting”.
Petter har under sin karriär haft flera stora skador, bland annat en armbåge som höll på att avsluta karriären i förtid, men som mot alla odds läkte tillräckligt bra för att han skulle ta sig till sitt andra OS, i Tokyo 2021. ”Om jag ska säga de tre saker jag är stoltast över i min karriär så blir det först och främst att jag verkligen har givit 100 %! Till och med beslutet att sluta paddla var noggrant övervägt och jag har följt alla spår jag kunnat för att lösa mina hjärtproblem. Jag har inte låtit skador och yttre omständigheter styra mig, utan varit tillräckligt envis och beslutsam för att följa mina egna idéer och tankar. Sedan är jag stolt över att jag och min tränare Evelina gjort det vi trott på hela tiden, även när det skulle varit lättare kortsiktigt att göra på något annat sätt, men sämre för satsningen. Sedan är jag stolt över att jag försökt vara öppen och sårbar hela tiden, både när det gått bra och mindre bra. Min bakgrund är en del av den jag är och jag vill visa för andra i samma situation att de kan lyckas med vad de vill, oavsett var de startar!”
De senaste åren har Petter föreläst om sin bakgrund och om hur hans erfarenheter från elitidrotten kan hjälpa människor att må och prestera bättre i sin vardag. Utöver det arbetar han som mental coach. ”Min erfarenhet är att de små marginalerna som är skillnaden mellan bra och bäst ligger i vårt mindset. För att vara i toppen så länge som jag varit inom kanotsporten krävs ett starkt psyke. Jag vill gärna dela med mig av mina erfarenheter och försöka inspirera människor till att vara den bästa versionen av sig själva”.
Det är en ovanlig vår för Petter Menning, men det är inte en nedstämd eller ledsen världsmästare vi möter. ”Jag har älskat mina år i kanotsporten och jag känner verkligen att jag gjort allt jag kunnat efter mina egna villkor. Nu ser jag fram emot att klura ut hur framtiden ser ut – jag har aldrig varit ledig med mina barn på sommaren, inte rest på semester på 23 år och heller inte avstått från att träna två till tre pass per dag året runt, så det är mycket som är nytt. Det är nya utmaningar, och jag ser fram emot dem alla!”.
Text: Evelina Menning
