Ett nytt klimatneutralt reningsverk i Margretelund i Åkersberga ska byggas för att täcka Österåkers och Vaxholms nuvarande och framtida stora reningsbehov av spillvatten. Etapp ett ska vara i drift 2026.
– Det här är en av våra absolut största miljösatsningar någonsin, säger kommunstyrelsens
ordförande i Vaxholm Tina Runhem (M).
Bildtext sidhuvud: Så här kommer det nya reningsverket att se ut.
Det nya verket, ÖVAR (Österåker och Vaxholms avloppsreningsverk) kommer att byggas i tre etapper där etapp ett och två ska vara klara 2026-2029. Etapp 3 ligger längre bort i framtiden. Projektet drivs av Roslagsvatten och Vdn Christian Wiklund betonar att det är nödvändigt med ett nytt verk:
– Om vi tar Vaxholm så kommer kommunen att växa på sikt och redan idag är VA-kapaciteten hårt utnyttjad. Det finns också omvandlingsområden där fastighetsägare har eget vatten och avlopp och många behöver ansluta gradvis till ett kommunalt nät. Dessutom är de reningsverk som till exempel finns i Blynäs, på Rindö och på Kullön i behov av renoveringar.
Det finns numera även en lag som säger att om det finns tillräckligt många anslutna så ska man också ha rening av kväve.
– Det skulle bli väldigt dyrt och komplicerat att renovera med det kravet, fortsätter Christian Wiklund. Nya miljötillstånd skulle säkert krävas vilket kan ta 5–10 år.
Sammanfattningsvis talade allt för att satsa på ett helt nytt reningsverk vilket också blev det beslut politikerna tog (se faktaruta om vilka alternativ som diskuterades).
Det nya verket kommer att byggas i anslutning till det gamla i Margretelund och Vaxholm ansluts till det nya verket.
Just nu byggs för fullt tillsammans med NCC. Den nya anläggningen ska bli det första klimatneutrala reningsverket i Sverige och blir också det första i Sverige som använder sig av pyrolys-teknik där slammet hettas upp i en syrefri miljö och omvandlas till biokol. I processen oskadliggörs farliga ämnen som p-fas, mikroplaster, läkemedelsrester, virus och bakterier. Biokol är ett näringsrikt gödsel som även ökar jordens förmåga att suga upp vatten, vilket skyddar mot både torka och översvämningar.
Christian Wiklund, Vd Roslagsvatten
– Vi sökte och fick drygt 53 miljoner via Klimatklivet, säger Christian Wiklund vidare. Kravet är att vi ska börja producera biokol 2026 vilket betyder att vi bygger den delen av reningsverket först.
I övrigt kommer avloppsvattnet att renas, inte till drickbart men väldigt fint vatten enligt Christian Wiklund och fortsätter:
– Parallellt med byggandet av det nya verket, har man ett annat projekt som heter Vaxholms överföringssystem. Det handlar om att lägga ner Kullöns och Blynäs reningsverk och lägga en sjöledning som kommer att gå från Blynäs, via Engarn på Resarö, Resarö ström till Margretelund.
Kommunstyrelsens ordförande i Vaxholm Tina Runhem (M) har stora förhoppningar på det nya reningsverket och vad det betyder för staden.
– Det här är en av våra absolut största miljösatsningar som vi nu gör. För en skärgårdskommun som Vaxholm innebär effekterna av otillräcklig kapacitet och rening stora utmaningar när det gäller den marina miljön. Det handlar även om begränsningar när vi vill att fler ska kunna få livskvaliteten att bo i vår kommun, att kunna möjliggöra för verksamheter att etablera sig och skapa arbetstillfällen samt att skapa nödvändig samhällsservice i form av till exempel fler äldreboenden.
Kommunstyrelsens ordförande i Vaxholm Tina Runhem (M). Foto: Emilia Öije
Många av landets kommuner står inför utmaningar när det gäller teknik, rening, redundans eller reservkapacitet för att kunna efterleva och leverera tjänster också i ett säkerhetsläge där vi tidigare inte varit enligt Tina Runhem. Hon understryker att det nya verket har flexibilitet för framtida teknikutveckling, är anpassat för klimatförändringar och är självförsörjande när det gäller el.
– Med vårt nya avloppsreningsverk säkerställer vi en beredskap med robusthet och kontinuitet för vårt viktigaste livsmedel, vatten.
Så här kommer den nya sjöledningen att dras.
Installation av avancerade membran i ett reningsverk – en viktig del i processen för att säkerställa renare vatten och skydda våra vattendrag. Ett membran är en tunn barriär som används för att filtrera vatten genom att separera partiklar, bakterier, virus och andra föroreningar från vätskan. Membranen är mycket effektiva för att rena vatten på både en mikrobiologisk och molekylär nivå.
Bakgrund om alternativa lösningar
Vaxholm hade tre alternativ när man funderade på hur den framtida reningen ska se ut:
– En lokal utbyggnad/renovering av befintliga reningsverk
inom kommungränsen
– En gemensam avloppsrening med Österåker
– Anslutning till Käppalaverket, Lidingö
Samarbetet med Österåker om en gemensam lösning var naturlig då både Vaxholm och Österåker är medlemskommuner i Roslagsvatten samt att båda kommunerna hade behov av en högre och bättre reningskapacitet.
Roslagsvatten AB presenterade i mars 2020 för VA-huvudmännen i de båda kommunerna, Vaxholmsvatten AB och Österåkersvatten AB, alternativ och förslag för kommunernas framtida avloppsreningslösning. Fokus låg på att hitta en på alla sätt så hållbar framtida lösning som möjligt. Det ledde till att beslut togs av kommunfullmäktige i Vaxholm den 15 juni 2020 att Vaxholms framtida avloppsvattenrening ska ske genom samarbete med Österåkers kommun.
Fakta om finansiering och kostnader
Att bygga det nya reningsverket kommer att kosta cirka 1,4 miljarder kronor. Då Österåker och Vaxholm delar på verket, har man tittat på befolkningsutvecklingen fram till 2050 och förmodad genomsnittsförbrukning och enats om att Österåker står för 81,5 procent av kostnaden och Vaxholm 18,5 procent. Vaxholm ska också stå för hela kostnaden på 135 miljoner kronor för överföringsledningen.
Respektive kommun tar upp lån för investeringen. Räntor och avskrivningar bekostas via Va-taxan. Hur mycket högre avgifterna blir för medborgarna är inte klart än.
