Eva-Lena Granbacka, kultur och bibliotekschef i Vaxholms kommun, möter upp vid ingången till Vaxholms bibliotek. Vi har bestämt träff för att prata lite om bibliotekets roll och arbete i staden.
När jag kommer in i lokalen infinner sig ett lugn, det gör det alltid. Stämningen är vilsam här, med den typiska doften av böcker och det lågmälda bläddrandet i papperstidningar. Personalen som alltid tar sig tid att växla några ord och hjälpa till.
Eva-Lena berättar att många av bibliotekets möbler är original från invigningen 1972. ”Den höga kvalitén har gjort att de inte behövt bytas ut”. Det är den kände möbelformgivaren och inredningsarkitekten Åke Axelsson som har specialritat interiören och byggt möblerna i sin egen verkstad. Visionen var ett robust och användbart bibliotek med inslag från skärgårdsmiljön.
Bibliotekariernas arbete har kommit att förändras mycket över tid. Eva-Lena berättar att det förr kretsade mycket kring utlåning och tillbakalämning. ”Man sorterade kort i kataloger och spolade tillbaka kassettband”, säger hon. Med Internet försvann dessa dagliga rutinuppgifter och personalen kunde börja fokusera mer på att bemöta besökarna.
”För det är inte bara böckerna som lockar på biblioteket”, säger Eva-Lena. Att boka datorn eller komma förbi och läsa tidningar är till exempel också populärt. Jag passar på att berömma det varierade och rika utbudet av facktidningar som biblioteket tillhandahåller. Eva-Lena berättar att en del gör sig riktigt bekväma i soffan, lutar sig tillbaka bland kuddarna och tar sig tiden att verkligen koppla av. Det är kanske inte så konstigt att bibliotek brukar kallas för ”samhällets vardagsrum”.
Många som kommer in söker information eller svar på frågor. Enligt Eva-Lena är det både turister och Vaxholmare som har saker på hjärtat. ”Vad är motsatsen till beige?” är exempel på en fråga man fått. En annan gång stack en besökare in huvudet och undrade: ”Har du sett min man?” ”Det är nog ändå min favorit”, skrattar Eva-Lena.
Biblioteket håller också i olika evenemang, som boksläpp och en öppen bokcirkel utan krav på föranmälan. Mer info om bibliotekets program går att hitta på kommunens hemsida. Man kan också följa biblioteket på Instagram.
I jämförelse med andra kommuner ligger lånestatistiken i Vaxholm på en medelsnittlig nivå. Men finns det någon typisk biblioteksbesökare? Enligt Eva-Lena är åldersspannet bland besökarna brett; ”från 0-100 år” med en jämn fördelning mellan könen. Utöver detta finns det två grupper som kommer ofta; ”medelåldersplus” samt ”vuxna med barn”.
Samtalet glider över till barns läsning. Frågan är aktuell och engagerar ända upp på politikernivå eftersom läsförmågan är viktig i en demokrati. Hur får vi våra barn att vilja läsa i en tid då skärmarna lockar och pockar? ”Det läsfrämjande arbetet är vårt allra viktigaste arbete”, säger Eva-Lena.
Hon berättar att man internt håller på att omorganisera och förbättra arbetet med att nå ut till barn och unga. ”Barn gör ju som oss vuxna och när vuxna tillbringar mycket tid vid skärm, gör barnen detsamma. Så den stora frågan är kanske; Hur når vi barnens vuxna? Och den frågan är ännu obesvarad”.
Vi pratar vidare om högläsandets roll och att ingen streamad ljudbok i världen kan ersätta den egna förälderns röst vid högläsning.
Elliot Hovmöller är bibliotekets nyanställda barn och ungdomsbibliotekarie. Han vill skicka med till föräldrar att låta barnens intresse och nyfikenhet styra. ”Så att man inte låter böckernas åldersindelning begränsa vilka böcker man väljer”, säger han och syftar till förlagens indelning av barnböcker i olika åldersspann. Istället kan man anpassa läsningen och läsa tillsammans med barnen.
Att biblioteket spelar en viktig roll i Vaxholm är tydligt. Eva-Lena berättar att hon har märkt av en rädsla hos besökare, en oro för att biblioteket kan behöva läggas ned. ”Men vi har en bibliotekslag i Sverige som säger att alla kommuner ska ha ett bibliotek öppet för allmänheten. Biblioteket kommer finnas kvar”, säger hon och ler betryggande.
Vy över biblioteket år 1972, samma år som invigningen.
Bildtext till bilder i sidhuvudet:
Bild 1: Eva-Lena och Elliot i en av bibliotekets soffor.
Bild 2 Vy över biblioteket år 2023.
Bild 3: Tidningsställsmöbel signerad Åke Axelssons
– kallas ”skepp” av personalen. Original från 1972.
Varför ska barn läsa eller bli
högläst för?
• stärker språkutvecklingen
• stärker förmågan till fantasi
• ger ökad förståelse för omvärlden
• kan stärka självkänslan
• stärker förmågan att förstå och uttrycka
känslor
• stärker koncentrationsförmågan
• stärker inlevelseförmågan
• kan minska stress
• är en förutsättning för alla skolämnen
Forskning visar också att barn som vuxit upp i en textrik miljö kan har mer än dubbelt så stort ordförråd som andra barn.
Till exempel: En 17-åring som läser och som har blivit läst för mycket under sin uppväxt har ett ordförråd på cirka 50 000-70 000 ord medan en 17-åring som inte läser och har blivit läst för har ett ordförråd på 15000-17000 ord. För att förstå en dagstidning eller följa med i en nyhetssändning behövs minst 50 000 ord.
Bilder från biblioteket 1972.
Elliots boktips:
3-6 år: Monsteriet av Junaida
6-9 år: Ett rum till Lisen av Elin Johansson
9-12 år: Hundra dagar hemma av Matilda
Gyllenberg
Ungdom: Solitaire av Alice Oseman
Text och foto: Frida Magnusson
Svart vita bilder är från Bibliotekets arkiv
