När vi kliver i land på Stora Ekholmen går en grupp från Stockholms Byggmästarförening ombord, på väg ifrån ön. De har just fått en rundvisning av Gunnar Haglund och lyssnat till hans föredrag om öns historia och restaurering. Kerstin Haglund har serverat ärtsoppa, pannkaka och kaffe. Trots en fullspäckad dag möter oss två lugna, metodiska värdar som gärna berättar om sitt projekt, än en gång.

Vid inloppet till Vaxholm, mellan Tynningö och Bogesund, ligger Stora Ekholmen. Det är en ö med sju byggnader och en lång historia. Här har Gunnar och Kerstin tagit på sig ett långsiktigt restaureringsuppdrag: att varsamt återställa husen till brukbart skick utan att förlora deras ursprungliga karaktär.

– Alla byggnader på ön är uppförda mellan 1870- och 1880-talet, berättar Gunnar. Det är ovanligt att en hel miljö från den tiden finns kvar i så oförändrat skick, med både bostadshus, ekonomibyggnader och mindre stugor bevarade. Det är det som gör ön så unik.

Tidigare ägare och öns moderna historia
Stora Ekholmens byggnader uppfördes av olika byggmästare under 1870–1880-talet. 1909 köptes hela ön av Albert Grumme som sommarparadis åt familjen. Under hans tid utvecklades bebyggelsen och flera av husen fick sitt nuvarande utseende.

År 1965 köptes ön av Institute for Human Development and Peace, en internationell stiftelse som använde den för kurser, retreats och gemenskapsverksamhet. 2008 såldes ön till två entreprenörer men stiftelsens representanter George Martin och Susan Harris bodde kvar i trädgårdsmästarbostaden ända till 2019. 

Gunnar och Kerstins restaureringsprojekt bedrivs i etapper och man har nu nått ungefär halvvägs. I de färdigställda husen ser man hur konstruktion och material varsamt lagats och återställts. När det krävs så reproduceras detaljer enligt äldre mönster och material. Restaureringen utgår från traditionella material som trä, linoljefärg, kalk och vävspända väggar. Fönster renoveras hellre än byts, golv och snickerier rekonstrueras med respekt för de ursprungliga proportionerna. Återskapandet sker med hjälp av spår, foton eller rimliga gissningar. Modern teknik används också, som fuktspärr och brandsäkerhet, men den får inte dominera uttrycket.

Hur de blev ägare
Vi frågar hur det kom sig att Gunnar och Kerstin köpte Stora Ekholmen. De berättar att de passerat ön sedan 1970-talet och alltid känt en dragning till platsen. När ön lades ut till försäljning bestämde de sig för att åka dit, mest av nyfikenhet.

– Vi hade sett hur byggnaderna övergavs och förföll, säger Gunnar. Men virket var fantastiskt, och vi insåg att husen gick att rädda. Paret Haglund gick i gång och köpte ön, med tillträde våren 2019.

De såg en möjlighet att bevara en historisk helhet och har valt att först fokusera på restaurering innan de bestämmer framtida användning.

– Vi vill förstå platsen och husen innan vi bestämmer vad de ska bli, säger Kerstin.

Projektet kräver tålamod, kreativitet och noggrannhet. De berättar hur de budar hem tidstypiska möbler och armaturer och spårar ursprungliga färgsättningar och tapetmönster. De undersöker hur husen en gång brukades för att kunna återskapa planlösning och funktion. Men samtidigt behöver funktionerna anpassas till dagens behov och Gunnar visar, som exempel, hur många inbyggda garderober förvandlats till toalett och dusch.

Ladan och kulturevenemang
Men redan nu används ön för bland annat byggnadsvårdsläger, skrivarresidens, guidade visningar och kulturella sammankomster. Färdigställda byggnader fungerar som samlingsrum eller övernattningslokaler, och snart finns ett fullt utrustat restaurangkök klart i det största huset.

En särskild byggnad på ön kallad ”ladan” fyller en central funktion i visionen för platsen. Här anordnas redan idag kulturevenemang, som jazzkvällar, teater och föredrag. Ladan fungerar som en flexibel lokal där besökare kan mötas.

Kulturevenemangen gör att ön inte bara är ett byggnadsvårdsprojekt utan redan nu en levande mötesplats.

Bryggor och Arona
Stora Ekholmen har en egen ångbåtsbrygga, där Waxholmsbåtarna lägger till, vilket ger ön direkt access med skärgårdstrafiken. Paret har också byggt en gedigen gästbrygga med plats för besökande båtar och här ligger ofta deras egen guldklimp förtöjd, nämligen lustjakten Arona, byggd 1904. En vacker båt som de bedriver charterverksamhet med och som de gärna använder både som bobåt när de vistas på ön och för att köra grupper. Arona, med sina tidstypiska linjer och sin historia, speglar samma omsorg om kulturarv och hantverk som restaureringsarbetet på ön.

Halvvägs mot en helhet
Projektet på Stora Ekholmen är nu ungefär halvvägs. Med återstående byggnader, planteringar, nytt avloppssystem kvar att färdigställa finns ännu mycket att göra. Men de delar som står klara visar hur visionen växer fram och vi ser med spänning fram emot fortsättningen. Att få följa hur resten av bebyggelsen får nytt liv och så småningom få se hur denna fantastiska ö kommer att användas. Redan nu känns de färdiga delarna som en miljö där vi gärna hade stannat några dagar.