Vaxholms nya elfärja kommer efter sommaren. Det är cirka två år senare än man trodde vilket bland annat beror på den nya eltekniken som är ganska oprövad på stora fartyg.
Bildtext sidhuvud: Här syns den nya elfärjan på varvet i Nederländerna.
Snart är det äntligen dags för de nya elfärjorna för Ljusterö-leden och Vaxholms-leden att levereras. Ljusteröfärjan kommer innan sommaren och Vaxholm får sin nya färja i slutet av sommaren, troligen augusti-september.
– Den nya elfärjan för Vaxholm-Rindö heter Abisko och har en kapacitet på 60 bilar, att jämföra med dagens färjor, Nina och Castella som tar 45-50 bilar var, säger Erik Froste, chef för Färjerederiet. Förutom en bättre kapacitet, blir det betydligt bättre utrymmen för både fotgängare och cyklister.
Tanken var att de båda elfärjorna skulle levereras för cirka två år sedan. Förseningen enligt Erik Froste beror på flera faktorer:
– Det är tyvärr inte ovanligt med förseningar men dessutom handlar det om ny teknik där lagstiftningen är otydlig. Varvet i Nederländerna där färjorna byggs, får fortlöpande förhandla med tillsynsmyndigheten hur byggnationen ska skötas på ett säkert sätt. Så ny teknik kräver försiktighet. Därför kommer varje färja att få tre separata brandsystem om olyckan skulle vara framme.
Erik Froste berättar om en batteribåt i Norge som inte skulle användas på flera månader. Då stängde man av hela elsystemet och då började det att brinna!
– Man måste alltid ha kvar batteriövervakningssystemet. Visserligen drar det lite el men det är bättre än att förlora hela båten.
Färjerederiet är medveten om att färjorna är en svår leverans, delvis beroende på eldriften och delvis genom en hög automatiseringsgrad, bland annat i form av en ”arm” som håller fast färjan vid kaj.
– Idag ligger färjorna och trycker med motorn i gång mot kaj för att ligga still, påpekar Erik Froste och fortsätter:
– Med ”armen” kan vi stänga av motorn och på så vis sparar vi 20-25 procent energi. Vi kör också med ”eco-driving” och där spar vi ytterligare 5-10 procent energi. När vi är intrimmade räknar vi med att kunna sänka energiförbrukningen med hela 50 procent. Så nästa generation elfärjor kanske kan utrustas med mindre batterier och då spar vi ännu mer energi.
Färjorna utrustas också med automatiska system som varnar om något annat fartyg kommer för nära.
Avslutningsvis är själva utbildningen av alla som ska sköta färjorna en spännande utmaning i detta stora teknikskifte, säger Erik Froste:
– Den utbildning som finns är för dieseldrivna fartyg. Därför sätter vi våra duktiga sjöbefäl och matroser på skolbänken och utbildar dem i elkunskap. Men alla beställda elfärjor kan också köras på diesel eller hydrerad vegetabilisk olja, HVO, om det skulle bli strömavbrott.
Rederichefen Erik Froste ser fram emot de nya färjorna som levereras i år.
De nya färjorna Alvaret och Abisko på varvet i Nederländerna.
Trafikverkets klimatmål
Det är Färjerederiet, ett statligt ägt bolag under Trafikverket, som
ansvarar för färjetrafiken på flera platser i Sverige, bland annat i
Vaxholm.
Färjerederiet arbetar i linje med Trafikverkets långsiktiga hållbarhetsmål för transportsektorn där en del av detta arbete är att minska koldioxidutsläppen från all statlig färjetrafik. Det är här satsningen på elfärjor kommer in.
Färjerederiet, har idag nio elfartyg, och färjorna Alvaret och Abisko är nummer tio och elva.
Målet är att göra rederiets färjetrafik klimatneutral till 2045.
Elfärjor i Vaxholm
Den första elfärjan beräknas komma till Vaxholm i augusti-september. Den har fått namnet Abisko. Då har Ljusterö redan kört sin elfärja, som heter Alvaret, i några månader. Vaxholm får även en andra elfärja och den levereras troligen under 2027. Den har ännu inte fått något namn men kommer även den att få ett namn som plockar upp ett svenskt naturområde.
