Det som länge betraktats som ett riskfyllt avfall visar sig vara en värdefull resurs. Svensk Däckåtervinning, med huvudkontor i Vaxholm fokuserar på återvinning och att skapa värde av uttjänta däck – ett material med många oväntade användningsområden. ”Trots att däcken inte längre kan användas på väg, innehåller de fortfarande värdefulla egenskaper för nya användningsområden”, säger Fredrik Ardefors, VD för Svensk Däckåtervinning.

Fredrik Ardefors, VD och Frida Grunewald, kommunikationsansvarig

Lotsen besöker Svensk Däckåtervinnings (SDAB) kontor i Vaxholm, beläget bakom hotellet med utsikt över Vaxholms kastell. I entrén möts vi av Frida Grunewald, kommunikationsansvarig som visar oss runt bland skor, väskor och konst, allt gjort av återvunna däck, för att ge oss ett första intryck av vad man kan använda återvunnet däckmaterial till.

Verksamheten har funnits sedan 1994 och drivs som ett icke-vinstutdelande bolag, ett så kallat SVB, med målet att bidra till ett positivt miljöavtryck genom att öka materialåtervinningen och värdet på den återvunna däckråvaran. Svensk Däckåtervinning startade till följd av producentansvar.

– Vi var först i världen med producentansvar, men då till en början handlade det jättemycket om att inte skräpa ner. Det fanns inget större fokus på att skapa värde eller bygga en cirkulär resursmodell, säger Fredrik. Med tiden växte en insikt fram om att uttjänta däck inte är avfall, utan en resurs. I dag samlar Svensk Däckåtervinning in upp till 90 000 ton uttjänta däck per år via ett rikstäckande nätverk.

– Allt vägs in, sorteras och processas beroende på vad kunden ska ha. Förr såg det ut som köttfärs i en enda svart hög. Nu är det utvalt, kvalitetsstyrt och spårbart. Men återvinningen görs inte för sakens skull, det handlar om prestanda. Däck är konstruerade för att klara extrema påfrestningar och beter sig likadant i olika temperaturer. När man börjar att bena ut vad ett däck faktiskt utsätts för, till exempel temperaturväxlingar, friktion, slitage och kemikaliespill, så inser man hur otroligt avancerat materialet är, förklarar Fredrik.

Trots detta finns det en negativ bild av däcket utifrån ett hälso- och miljöperspektiv, särskilt kopplat till konstgräsplaner och gummigranulat, de material man finner i planerna som kommer från återvunnet däck. Här menar Fredrik att mycket av oron bygger på antaganden snarare än fakta.

– Det blev ett drev. Man utgick ifrån att fem ton granulat om året försvann från varje plan, men när vi gjorde egna mätningar tillsammans med fotbollsförbundet och Kalmar kommun visade det sig vara 50 kilo, och knappt 1 kilo om spelarna såg till att borsta av sig ordentligt innan de lämnade planen. Likväl visade en studie från ett tyskt universitet en annan bild av riskerna med gummigranulat. Om man spelar en timme om dagen i 45 år så har man fortfarande inga förhöjda cancerrisker och personal som jobbat med det sedan 70-talet har till och med lägre sjukdomsförekomst. Drevet mot granulatet gjorde att vi 2018 slutade att sälja svenskt däckgranulat till konstgräsplaner, berättar Fredrik.

Samtidigt diskuteras nya politiska krav på att viss andel återvunnet material, från exempelvis däck, ska förekomma i nya produkter. Även fast det låter miljövänligt så kan det skapa nya problem, menar Fredrik.

– Alla däck har olika recept och blandar man in gammalt material utan att veta vad det innehåller riskerar man att förstöra prestandan. Plötsligt motverkar man ett miljömål genom att försöka uppfylla ett annat. Att arbeta med ett ifrågasatt material kräver uthållighet, men också en tydlig övertygelse.

– I Sverige konsumerar vi jungfruliga resurser som om vi hade 4,2 jordklot. Genom att använda de material vi förbrukar 4,2 gånger längre går det jämnt ut. Vårt arbete går därför ut på att få varje däck att komma till nytta så att man undviker jungfruligt uttag i 20-25 år. Vi vet att materialet har enorm potential och när vi får visa vad det faktiskt är och vad det klarar av, då börjar förändringen, avslutar Fredrik.

Bilderna visar råvara från återvunna däck.

Mer om Svensk Däckåtervinning

Lagstadgat producentansvar sedan 1994
90 000 ton uttjänta däck per år
Cirka 6 000 insamlingsplatser
Cirka 13 000 transporter per år
Cirka 4000 anslutna kunder för däckhämtning
Anslutna producenter: Cirka 250 (som tillverkar,
importerar eller säljer däck)
Fyra återvinningsanläggningar (Ånäset, Åshammar,
Linköping, Ekeby)

Mer statistik finns att läsa i Svensk Däckåtervinnings senaste årsrapport sdab.se/bibliotek

Bild från Svensk Däckåtervinnings anläggning i Linköping som drivs av dotterbolaget Bon Orbit.

Nytt liv av återvunna däck

I Svensk Däckåtervinnings showroom i Vaxholm får besökare upptäcka vad som döljer sig i uttjänta däck, gummi, stål och textil, och hur dessa material får nytt liv.

Det är allt från glasunderlägg, gummisulor och skor till väskor, gummibetong, konstföremål och mycket mer.

Frida Grunewald, kommunikationsansvarig, berättar att de bjudit in konstnärer för att utforska materialets möjligheter och skapa unika konstverk.